Svenska litteratursällskapet i Finland > Värt att veta -kirjasarja
Svenska litteratursällskapet i Finland > Värt att veta -kirjasarja
Yleistajuisessa tietokirjasarjassa Värt att veta (Tietämisen arvoista) julkaistaan tutkimukseen perustuvaa tietoa suurta yleisöä puhuttelevassa muodossa.
Sarjaan kuuluvissa kirjoissa on vain 60 sivua, mutta ne pitävät sisällään uusia ja odottamattomia ajatuksia sekä teemoja. Yksi Värt att veta -kirja maksaa vain muutaman euron. Kirjan ehtii lukea esimerkiksi Helsingin ja Tampereen välisen junamatkan aikana.
”Vad skiljer en kvantdator från en superdator? Och vad har Schrödingers katt med kvantmekanik att göra? Kvantdatorerna är på god väg att revolutionera vår vardag. I framtiden kommer de att kunna utföra oerhört komplicerade beräkningar ofattbart snabbt. Med kvantdatorernas kraft är det möjligt att vi lyckas lösa gäckande gåtor, till exempel vad som händer i solceller eller i den komplexa hjärnan.
Mikael Johansson förklarar med konkreta exempel hur kvantmekaniken, som bygger på de grundläggande fysikaliska lagarna, fungerar. Han reflekterar också över framtida utmaningar och etiska aspekter. Vad får man räkna, och vinner fördelarna över nackdelarna?”
”Vad handlar våra mardrömmar om och varför drömmer vi? Under nattens mörka timmar kryper ofta stress, världskriser och skräckseriernas bleka vampyrer in i våra drömmar. Ända sedan antiken har man trott sig veta varför: mardrömmar bottnar i en ångestfylld kropp eller själ. Mardrömmar har också förknippats med gudomliga budskap, bestraffningar och förvarningar. Den olycksbådande maran, ett andeväsen känt för att paralysera både människor och husdjur, levde länge kvar i folktron. I skönlitteratur, dikt och film ger mardrömmar uttryck för känslor och skapar den rätta, kusliga stämningen.
Kaarina Koski och Kirsi Kanerva utforskar mardrömmarnas historia och ger exempel ur aktuell kulturforskning, psykologi och insamlade drömberättelser.”
Helsingin yliopiston dosentti Mikael Johansson on tutkinut kemiaan ja biokemiaan liittyviä kvanttimekaanisia vaikutuksia yli 20 vuoden ajan. Työssään CSC – Tieteen tietotekniikan keskuksessa hän yhdistelee super- ja kvanttitietokoneita tavoitteenaan tieteellinen vallankumous. Ensi silmäyksellä työ saattaa vaikuttaa puhtaalta science fictionilta.
Kuva: Antti Rintala/SLS
Dosentti, kulttuurihistorioitsija Kirsi Kanerva on erikoistunut pohjoismaiseen kulttuurihistoriaan ja mentaliteettien historiaan. Dosentti Kaarina Koski on folkloristi, joka on kiinnostunut erityisesti kansanuskosta ja kansansaduista, kuolemasta ja verkossa elävästä nykyajan kansanperinteestä.
Kuva: Suvi Elo/SLS
