I en mardröm kan det hända vad som helst! Man kan jagas eller till och med dödas av mördare eller rovdjur, irra runt i labyrinter fyllda med ondska, falla från stup, se sina anhöriga utsättas för fara eller känna hur larver kryper under huden. Man kan gång på gång tvingas tillbaka till skolan, få arbetsuppgifter som är omöjliga att lösa, försena sig, kämpa med teknik som inte fungerar, hålla tal om ett underligt ämne inför en stor allmänhet – naken.
Nästan alla har någon gång haft en mardröm och en del av oss lider av dem regelbundet. SLS och Finska Litteratursällskapet (SKS) gjorde 15.11.2019–15.4.2020 tillsammans med forskningsprojektet Nordiska mardrömmar 1400–2020 en insamling om mardrömmar. Det frågades bland annat om mardrömmarnas handling, vilka känslor och tankar de väckt och i vilka situationer de uppenbarat sig. Det insamlade materialet är rikt och mångsidigt. Frågelistan besvarades av 23 svenskspråkiga och 293 finskspråkiga personer.
Overkliga drömmar ger verkliga känslor
Svaren på frågelistan visade att mardrömmarnas ångestladdade känslospektrum är brett: förutom rädsla kan man också känna sorg, hat, äckel och skam. Ur de värsta mardrömmarna vaknar man upp svettig med bultande hjärta, ibland gråtande, och för en stund är man rädd för att somna om. Den tryckande känslan kan pågå hela dagen. Lindrigare mardrömmar ger en vag känsla av oro. En del av de som svarade på frågelistan berättade att de också kan väcka sig från en mardröm.
För mig är i princip det enda sättet att avbryta mardrömmar att vakna: att jag har blivit så desperat i drömmen att enda utvägen är att hoppas att det är en dröm och vakna, eller att jag blivit så rädd att jag vaknar av skräck och adrenalin.
Flera skrev att mardrömmar hör ihop med stress och svåra livsskeden och tolkar dem som ett undermedvetet sätt att hantera svåra upplevelser och känslor. Men ibland känner man inte igen sig själv eller sitt eget liv.
Mina mardrömmar influeras ofta av vad jag sett eller läst, främst av fiktion, men ibland också av nyheter.
Mardrömmarna utspelas ibland i fantasilandskap, ibland i förvrängda barndomsmiljöer eller i den egna vardagen där man mister kontrollen. Trots att mardrömmarna tidvis är underliga, har de med sina miljökatastrofer, obrukbara datorer och zombieattacker ett klart samband med vår samtid, kulturen och samhället vi lever i.
Frågelistan viktig insamlingsmetod
SLS arkiv har de senaste åren gjort flera insamlingar i samarbete med Finska Litteratursällskapet. Insamlingarna har gjorts med frågelistmetoden, samma metod som användes för insamlingen om mardrömmar. Frågelistmetoden är central för forskare inom folkloristiken och etnologin, men som också andra intresserar sig för mer och mer. En frågelista innebär en samling frågor som sporrar allmänheten att beskriva ett fenomen eller ett tema utgående från sitt eget liv, sina tankar och erfarenheter. Frågelistan konstrueras av en forskare, arkivarie, studerande eller annan med kunskap om metoden, som vill samla in ett skriftligt material. Svararna benämns meddelare, eftersom de delar med sig av sin minneskunskap utifrån de frågeställningar som ställs. Frågorna ska vara öppna, inspirera och väcka tankar hos meddelaren.
Under 2020 utfördes sex frågelistinsamlingar vid arkivet, varav tre gjordes i samarbete med SKS. Initiativtagarna till de ämnen som lyfts upp har varit enskilda forskare eller forskningsprojekt vars insamlingsförslag godkänts och antagits till SKS insamlingsprogram. Om det funnits intresse för att samla in motsvarande material på svenska har därefter SLS arkiv kontaktats. Frågelistorna utarbetas i samarbete mellan forskarna och de två arkiven. I medeltal uppgår de svenskspråkiga svaren för en frågelista som görs i samarbete till ca 10 % av hela svarsskörden.
Om du vill läsa fler citat från de som svarade på frågelistan om mardrömmar hittar du dem här (blogginlägg på finska).
Text: Yrsa Lindqvist & Kaarina Koski