Tidigare i höst fick jag i samband med en arkivdonation känna historiens vingslag, när material jag inte visste existerat dök upp, och arkiv och personer plötsligt länkades samman.
I mitt arbete som arkivarie har jag flera gånger lagt märke till hur personer som förekommer i ett arkiv, oväntat också dyker upp i andra. Tidigare i höst hände det igen, då jag fick ta emot en bunt brev som tillägg till ett familjearkiv, som SLS tog emot som donation för över tio år sedan.
Brev är ett spännande material, inte bara för att de kan ha ett intressant innehåll. Genom brev kan hela sociala nätverk framträda och kopplingar mellan olika personer, familjer och släkter nystas upp. Det är spännande, när personer och arkiv som inte tidigare haft någon uppenbar koppling länkas samman! Man kan som arkivarie uppleva ett aha-ögonblick, då de enskilda personerna kan placeras in i sitt rätta sammanhang, i sin bekantskaps-, studie- och vänkrets. På det sättet bidrar breven också till att ge en tidsbild av den tid och omgivning som personen levde i.
Men tillbaka till brevbunten. Det visade sig att den innehöll 100 brev, av vilka de flesta skrevs åren 1940–1944 av Harry Järv till Elin Sparv. Förutom Harrys brev, ingår även ett par brev skrivna av Elin till Harry under samma tidsperiod samt ett tiotal brev sända till Elin av andra avsändare några år senare.
Vilka var Elin och Harry?
Elin och Harry förekommer sedan tidigare i SLS arkiv, i varsitt arkiv, vilka nu i och med de inlämnade breven länkades ihop på ett konkret sätt.
Breven lämnades in som tillägg till Familjen Jern (Syring) – Järf – Sparfs (Sparvs) arkiv, som också sedan tidigare innehåller Elins handlingar. Det är ett familjearkiv som går i kvinnoled i fyra generationer, där Elin (född 1921) representerar den yngsta generationen. Familjen var bosatt i Gerby i dåvarande Korsholm, nuvarande Vasa.
Elin arbetade under sitt yrkesverksamma liv som sömnadslärare vid Österbottens Centralyrkesskola i Vasa. Arkivets innehåll ger bilden av en nyfiken kvinna, som avlade mästarbrev i klädsömnad och sedan fortbildade sig i allt från pedagogik och formgivning till affärskunskap. Elin gifte sig aldrig. Hon avled i Vasa år 2007.
Vid SLS arkiv förvaras även Harry Järvs arkiv. Harry (född 1921) växte upp i Karperö i Korsholm, en by inte alltför långt ifrån Gerby. Efter att ha deltagit i vinter- och fortsättningskriget, flyttade Harry efter en tid i Helsingfors till Sverige för att studera och han kom att stanna i Sverige resten av livet.
För många är Harry känd som krigshjälten ”framom främsta linjen”, för andra som riksbibliotekarie, översättare, Kafka-kännare och författare. Harry gifte sig med Barbro Lundin, som han lärde känna under studieåren i Uppsala. Han avled i Stockholm år 2009.
Vad breven berättar
Ännu är det ingen förutom Elin och Harry som känner till brevens innehåll i sin helhet. De glimtar jag sett, ger en personlig bild av krigshjälten Harry Järv och de tummande men välbevarade breven, är kanske också i första hand kärleksbrev mellan en ung kvinna och en ung man, och som sådana, vittnen om två levnadsöden som för en tid var förenade. Elin och Harry var förlovade, men någon gång i slutet av 1944 bröts förlovningen och de gick skilda vägar.
Samtidigt är breven också en tidsspegel. De ger inblickar i livet både vid fronten, i det som Harry skriver, och på hemmafronten, när han kommenterar Elins senaste brev. Breven innehåller tankar om den tid som är nu och planer och förhoppningar för den tid som ska komma.
Som fältpost vittnar breven också om den censur som fanns under kriget, då ord är bortklippta ur brev. Det täta intervallet mellan breven säger också något om postgången under kriget. Den pressade och torkade liljekonvaljen, sänd år 1942, är berörande i sin kontrast till den situation som vi vet att Finland befann sig i just då, som en symbol för det lilla och personliga i det stora.
Att arbeta på arkiv är att få förtroendet att ta del av levnadsöden. I livet gick de skilda vägar, men nu står Elins och Harrys arkiv arkiverade på hyllorna i samma arkivmagasin. Elins brev till Harry finns inte sparade i Harrys arkiv, men Elin bevarade Harrys brev under hela sitt liv. Nu är det vår tur på SLS arkiv att göra detsamma.
Text: Pia Uppgård