SLS har fem vetenskapliga nämnder som representerar de vetenskapsområden som SLS huvudsakligen finansierar. Nämndernas uppgift är att ge förslag till stipendier, understöd, forskningsprojekt och publikationer samt att arrangera seminarier och föreläsningar.
Varje nämnd har en anställd forskare som antingen är doktorand eller bedriver postdoktoral forskning. För att bli nämndforskare måste forskningen man bedriver beröra det svenska i Finland och falla inom en av nämndernas fem discipliner. Förutom forskning innefattar anställningen även att forskaren är nämndens sekreterare och hjälper till med att organisera seminarier.
Sandra Waller, historiska nämnden
Sandra Waller är doktorand i nordisk historia vid Åbo Akademi och sedan november 2020 är hon anställd som forskare vid SLS historiska nämnd. Som nämndforskare jobbar hon på sin doktorsavhandling med arbetstiteln Representationer av det exotiska i text och bild i Svenskfinland under 1870–1939.
– Jag är väldigt intresserad av hur man representerar ”exotiska” folkslag och platser i bild. Den finlandssvenska identiteten etablerades under den här tidsperioden, så jag vill se på hur den här identiteten sätts i kontrast till hur andra etniciteter framställs.
Källmaterialet Waller har valt är teaterföreställningar och skämtteckningar och fokus ligger på den bimediala aspekten, det vill säga hur bild och text tillsammans skapar mening.
Hon har tidigare jobbat på SLS som arkivförtecknare, vilket var en inspirationskälla till hennes doktorsavhandling.
– Jag har bland annat arbetat med Svenska teaterns glasnegativ som finns i SLS arkiv. Jag hade bestämt mig för mitt forskningsämne redan före mitt arbete som arkivförtecknare, men när jag höll glasnegativen i mina händer så konkretiserade det sig för mig: Här finns det saker att utforska!
Waller trivs med jobbet som nämndforskare och beskriver det som roligt och givande.
– Jag är väldigt tacksam för att jag har fått möjligheten att ägna mig åt min avhandling på heltid, det är få förunnat. Jag uppskattar verkligen det arbete de vetenskapliga nämnderna gör med att bedriva och stödja forskning.
Julia Tidigs, Litteraturvetenskapliga nämnden
Julia Tidigs är postdoktoral forskare i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och har fungerat som forskare vid SLS litteraturvetenskapliga nämnd i två år. Just nu forskar hon om brutet språk och flerspråkighet i samtidslitteraturen.
– I projektet om brutet språk granskar jag den problematiska metaforen om att någon talar med brytning eller med brutet språk. Vadå brutet språk? Har en icke-modersmålstalare sönder språket? Jag ser på hur den här föreställningen tar sig i uttryck i litteraturen i dag.
Det andra projektet som Tidigs ägnar sig åt är en monografi om flerspråkighet i finlandssvensk litteratur.
– Den kommer att bestå av flera olika perspektiv på flerspråkighet. Det kommer att bland annat finnas kapitel om dialektanvändning och dess betydelse och användning i litteraturen och om översättning av engelskspråkiga låttexter och dess funktion.
Tidigs har haft en koppling till SLS redan innan hon blev anställd som nämndforskare.
– Jag har varit redaktör för SLS årsbok Historiska och litteraturhistoriska studier, jobbat som vikarierande nämndforskare och så har jag varit anställd i SLS-finansierade forskningsprojekt. Min tid på SLS har varit väldigt lärorik!
Daniel Kawecki, Samhällsvetenskapliga nämnden
Daniel Kawecki är doktorand i statskunskap vid Helsingfors universitet och har varit forskare vid SLS samhällsvetenskapliga nämnd i ett år. Han skriver sin doktorsavhandling om politisk polarisering i finländsk och nordisk kontext och riktar in sig speciellt på affektiv polarisering mellan anhängare av olika politiska partier.
– Affektiv polarisering handlar om att starka identiteter skapas kring olika ideologier och att vi och dom-tänket blir allt påtagligare mellan olika politiska grupperingar. Det är en konfliktdynamik som drivs av både starka negativa känslor gentemot den andra gruppen och sympati för den egna.
Kaweckis material är det finländska valforskningsprogrammets enkätundersökningar från 2003 till 2019. Avhandlingen kommer att bestå av ett antal forskningsartiklar som på olika sätt behandlar affektiv polarisering.
– Det genomsnittliga emotionella avståndet mellan anhängare till olika partier har faktiskt eskalerat under dessa år. Till näst vill jag undersöka hur mycket språkfrågan har påverkat den affektiva polariseringen.
Andreas Backa, Traditionsvetenskapliga nämnden
Andreas Backa är doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi och forskare vid traditionsvetenskapliga nämnden på SLS. Han skriver sin avhandling om självhushållning i svenska Österbotten.
– Min avhandling handlar om självhushållning som fenomen. Jag försöker ta reda på vad det är för någonting, vad man avser med självhushållning och varför man håller på med det.
Backa har intervjuat privatpersoner som håller på med självhushållning, men han intresserar sig även för kända svenska självhushållare eftersom influenserna från Sverige är speciellt starka i svenska Österbotten. Han menar att självhushållning inte kan skiljas från sin kontext.
– Jag granskar värderingar, normer och föreställningar om människan, jorden, djuren och naturen. Man kan säga att jag ser på föreställningar om människans plats i världen helt enkelt.
Backa har jobbat på sin avhandling sedan hösten 2017 och den börjar så småningom närma sig slutrakan. Han varit nämndforskare sedan början av året och är glad över att få ägna sig åt sin avhandling på heltid.
– Som forskare ser jag det som min uppgift att delta i samhällsdebatten och försöka nå ut till den breda allmänheten. Därför försöker jag också skriva mer populärvetenskapligt hållna artiklar.
Jenny Stenberg-Sirén, Språkvetenskapliga nämnden
Jenny Stenberg-Sirén var nämndforskare vid SLS språkvetenskapliga nämnd från maj 2020 och till slutet av augusti 2021. Stenberg-Sirén doktorerade 2018 med en avhandling om det talade finlandssvenska standardspråket i radio- och tv-nyheterna 1970–2009. Just nu ägnar hon sig åt forskningsprojektet Appgenerationens språkliga normer och praktiker i sociala medier.
– Jag är väldigt intresserad av hur unga använder sociala medier. Jag vill ta reda på hurdana språkliga praktiker som finns och hur de skiljer sig mellan olika appar.
Frågor som Stenberg-Sirén vill besvara är bland annat hur unga själva ser på sin användning av sociala medier, hur de kommunicerar på de olika kanalerna och varför unga använder de olika apparna.
– Jag kommer att jämföra ungas användning av applikationerna Instagram, Whatsapp och Snapchat. Materialet kommer att bestå av intervjuer och skärmdumpar av inlägg och konversationer.
Stenberg-Sirén slutade nyligen som nämndforskare och flyttade till Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, där hon nu är universitetslektor i journalistik.
Text: Mathilda Åman