Kombinationen teknik och historia ligger historikern, docent Petri Paju nära om hjärtat. För närvarande är han engagerad i projektet Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918 där digital teknik utnyttjas för analys av enorma textmassor, närmare bestämt digitaliserat tidnings- och tidskriftsmaterial från Finland och Sverige.

Det digitaliserade pressmaterialet från båda länderna fördes in i en gemensam databas under projektets första år ifjol. Materialet består av samtliga svenskspråkiga tidningar och tidskrifter som utkommit i Finland fram till 1918 och ett stort urval av tidningar och tidskrifter som utkommit i Sverige fram till samma tidpunkt. Dessutom ingår Amerikasvenska emigranttidningar i materialet från Sverige.

Med hjälp av ett specialdesignat kalkylprogram, som har jämfört alla 6 miljoner tidningssidor med varandra, har textstycken som återfinns i två eller flera tidningar samlats till textkluster. Det är med hjälp av de här klustren som projektet ska undersöka hur och vilka typer av information som spred sig över Östersjön.

Lavbrännvin som testballong

Inför en socialhistorisk konferens i våras, med Östersjön som gemensam nämnare, använde Petri Paju materialet i databasen för sitt föredrag för att se hur det fungerade. Föredraget kom att handla om brännvin gjort av lav, som det plötsligt skrevs mycket om 1868.

– Det var lite av en testballong. Jag ville testa hur mycket man kan få ut av ett tema och provade med en sökning på ”lav” och ”renlav” i olika stavningsvarianter under nödåren på 1860-talet, för att se hur mycket det skrevs om till exempel renlav i nödbröd. Av sökresultatet framgick det överraskande nog att ”lafbränvin”, alltså brännvin av lav, hade intresserat tidningarna speciellt mycket 1868.

Lavbrännvinet var en svensk uppfinning, och metoden för hur lav kunde användas för brännvinsbränning publicerades för fri användning.

– Efter att uppfinningen gjorts i Sverige trycktes nyhetstexter som publicerats i tidningar där rätt snabbt i tidningar också i Finland. Här började man prova och utveckla metoden, och när man sedan skrev om nya rön i Finland återgavs de också i Sverige. Det blev ett slags landskamp eller tävling av det hela.

Socialhistoriskt intressant blir frågan av att det här utspelade sig under det svåra nödåret 1868, när en stor del av befolkningen drabbades av svält.

– På grund av spannmålsbristen började man använda lav också för brännvin, men det kanske också säger någonting om att eliten var ganska lösryckt från det som pågick på andra håll i landet, där folk dog av svält.

Finjustering av textklustren

Det mesta av våren har för Paju och de övriga i projektet ändå gått till att finjustera funktionerna i databasen.

– Vi har försökt sortera och märka upp materialet så att det kan användas så mångsidigt som möjligt. Via användargränssnittet ska det gå att göra sökningar på till exempel material som startat i Åbo, eller vilka annonser eller nyheter som har sitt ursprung i Vasa, eller vilka nyheter från andra städer som har återgetts i tidningar i Kalmar och så vidare.

Databasen ska öppnas hösten 2021, så att vem som helst kan använda den.

Ämnena i textklustren i databasen spänner över allt tänkbart som man kunde skriva om i tidningarna.

–  Det är fantastiskt, men samtidigt är det förstås en utmaning att greppa helheten.

Största delen av klustren är små, det vill säga att texten upprepas ett fåtal gånger, men det finns också texter som spridit sig viralt. Paju berättar att projektledaren, professor Hannu Salmi nyligen gjorde en sökning på texter som hade spridit sig snabbast.

–  Bland dem fanns faktiska nyheter, till exempel krigsnyheter – korta notiser – från slutet av 1800-talet, som spred sig snabbt i både Sverige och Finland.

Konsumtionskultur och medicinska annonser

Uppslagen för analyser av materialet är alltså otaliga, och nästa skede för Paju är att välja ut något tema att fördjupa sig i.

–  För närvarande verkar konsumtion vara det mest intressanta. Det finns några reklamer eller annonser i slutet av 1800-talet, som upprepas otroligt mycket, och dem skulle det vara intressant att undersöka närmare.

Annonsmaterialet sträcker sig över en vid skala av produkter, men det som Paju speciellt fäst sig vid är läkemedel och andra produkter för medicinska ändamål.

– Exempelvis stödkorsetter såldes under en lång tid, och det finns annonser för dem i både Finland och Sverige. Och så finns det bluffmediciner, piller som hjälper mot alla krämpor. Av de här annonserna hittar man också i svenska emigranttidningar i Nordamerika.

Det som inte framgår tydligt är om samma annonsör står bakom alla annonser för mirakelpillren.

– Frågan är om det är samma skojare som annonserar under olika namn olika tider. Jag tycker man kan skönja ett intressant mönster, vilket skulle betyda att de lite byter teknik och sedan säljer på nytt.

Reklam och konsumtionskultur var ett av de teman som projektgruppen redan i planeringsskedet tänkte sig att undersöka närmare.

– Vi verkar ha förutsett rätt, när vi antog att vissa annonser skulle höra till de kluster av material som upprepas över långa tidsperioder.

Teknik och historia

Paju har också intresserat sig för kombinationen teknik och historia ur ett teknikhistoriskt perspektiv. Hans avhandling i kulturhistoria vid Åbo universitet 2008 handlar om Finlands första datamaskin ESKO och arbetet med den på 1950-talet.

– Det är intressant att studera teknik med en historikers ögon och försöka förstå användningen av dagens teknologier genom det man vet om tidigare skeden av datateknik. Det föll sig därför också naturligt för mig att intressera mig för användningen av digitala metoder för historieforskning.

Det första försöket med digitala forskningsmetoder gjorde Paju redan för drygt tio år sedan med AI-forskaren Timo Honkela och en av Honkelas elever.

– Då verkade ännu ingen historiker vara intresserad av våra studier, och jag glömde också själv bort det för en tid.

Användningen av digitala metoder inom humanistisk forskning, med ett samlingsnamn kallat digital humaniora, började ta fart på allvar omkring 2015, och då kom också Petri Paju in på ämnet på nytt. Bland annat var han verksam på Aalto-universitetet några år, vid en lärostol som leddes av teknikhistorikern Mats Fridlund.

För närvarande är han heltidsanställd inom projektet Informationsflöden över Östersjön, och han kommer att fortsätta med det på deltid parallellt med ett annat projekt nästa år.

Projektarbete under coronaförhållanden

Projektet Informationsflöden över Östersjön är förlagt till Åbo universitet, och det är också där som Petri Paju har sin hemvist. Men projektet har medlemmar i både Finland och Sverige på sammanlagt fyra olika universitet. Det beviljades forskningsmedel av SLS hösten 2019 och startade strax innan coronapandemin bröt ut.

– Med de svenska kollegerna har vi ännu inte haft ett enda  fysiskt möte under hela projekttiden, och knappt med de finska kollegerna heller.

Paju konstaterar att samarbetet i alla fall har fungerat förvånansvärt bra med både seminarier och kortare möten på distans, men allt korridorsnack har fallit bort och han hoppas att närmöten ska bli möjliga igen.

– Det blir intressant att se hur dialogen ändras när vi kan träffas på riktigt.

Text: Nina Edgren-Henrichson