Spela, läsa eller bingetitta?

Tecknad illustration av en ros drake som läser bok, håller i en mobiltelefon och en spelkonsol.
Illustration: Tove Huldén.

I vår frågelista Mina fiktiva världar ville vi ha svar på hur unga konsumerar fiktion i olika former.

De äldre frågelistsvararna läser gärna och ofta skönlitteratur men den yngre generationen ägnar sin fritid åt annat. Trots att majoriteten av de yngre informanterna vuxit upp med en högläsande förälder har läsningen ändå fallit bort i många fall. Vad hände? Många unga påpekar att de inte riktigt vet varför det gått så, att de i princip tyckt om att läsa eller lyssna. ”Förhållandet till läsningen har varit bra men har blivit sämre ju äldre jag har blivit”, skriver en man född 2004. ”Dagens läsning för mig är via sociala medier, inte berättelser eller böcker”, påpekar en annan. För en tredje hade poddarna tagit läsningens plats och en fjärde skyller på mobilen.

De ungdomar som ändå läser – för de finns också – föredrar oftast pappersböcker framom andra format. Ljudboken delar som vanligt åsikterna – för en del passar den utmärkt medan andra genast tappar koncentrationen. En handfull intresserar sig för fanfiction och nämner plattformen Wattpad, också den en fiktiv berättelsevärld. Det är genomgående de läsande personerna som skriver själva: berättelser, låttexter, dikter eller dagbok.

Serier som tidsfördriv

I synnerhet strömmade serier används som utfyllnad för död tid. En del läser och andra spelar datorspel, men nästan alla tittar på serier. Serier är kravlösa och de rullar på oberoende om man följer med dem eller inte. Man ser på serier eller videor då man väntar, har håltimme, har tråkigt, chillar eller försöker somna. Kanske är seriernas visuella berättelser den form av fiktion som i största grad ersatt böckernas dito?

Strömningstjänsterna upplevs som någonting vardagligt som man tar del av i sängen eller i soffan, ensam eller i sällskap. Man uppskattar att kunna prata eller äta samtidigt, och att kunna pausa. Man kan sminka sig eller spela ett spel på mobilen medan serien rullar på. Undertexter används bland annat för att hålla ljudnivån låg och ändå kunna följa med i handlingen, eller för att träna sina kunskaper i finska eller engelska.

I den mån man går på bio ska det vara en ”stor film” som man har förväntningar på och vill se på en stor skärm med bra ljudkvalitet tillsammans med sina vänner och med popcorn i knät.

Teaterbesök med familjen och skolan

Hur förhåller man sig till scenkonst? Överlag hyser man respekt för scenkonstnärer men de allra flesta har gått på teater endast med skolan, aldrig med familjen. Det har förstås också att göra med utbudet på hemorten. De relativt få som gått på teater med familjen upplever teaterbesök som högtidliga – man klär upp sig och kombinerar kanske teaterbesöket med att äta på restaurang. Det blir en helhetsupplevelse där själva teaterpjäsen inte nödvändigtvis utgör det centrala, utan samvaron kring den. ”De minnen som jag har från när jag var på teater med min mormor är viktiga för mig”, skriver en kvinna född 2004. Naturligtvis kan en proffsig uppsättning också golva en. En kvinna född 2007 som sett Mamma Mia i London berättar att ”uppträdandet stannade med mig dagar efteråt”.

De som gått på teater endast med skolan har en svalare inställning – de flesta uttrycker sig positivt om teater, men det finns också de som tycker att teater är tråkigt eller tröttsamt. Några tyckte att scenspråket lät konstlat. ”Kanske när jag blir äldre blir jag mera intresserad av att vara på teater”, skriver en man född 2004.

Datorspelens virtuella världar

De flesta som svarat är faktiskt helt ointresserade av datorspel och föredrar till exempel att sporta på sin fritid. De som spelar har sinsemellan rätt olika inställning till sitt spelande. Vissa spelar för att vara i kontakt med sina vänner, andra spelar ensamma i internationella virtuella miljöer. En uppsjö av olika datorspel nämns: CS:GO, League of Legends, Minecraft, Red Dead Redemption 2, Grand Theft Auto V, Roblox, Moviestarplanet, Hay Day – och man spelar på dator, mobil eller med spelkonsol.

Har man en avatar styrs dess utseende oftast av spelets miljö – i ett skjutspel har en man född 2005 en avatar som ser ut som ”en brottsling med luva över huvudet”, en som spelar Red Dead Redemption ser ut som en cowboy. ”Min avatar ser alltid annorlunda ut till mig själv, och jag beter mig som om jag var en annan person, som om jag skådespelade en karaktär”, skriver en man född 2005. ”Jag brukar laga gubben ganska långt som mig själv”, berättar en man född 2007. En som inte har en avatar skriver att ifall han hade en skulle den vara 190 cm lång. Också unga kvinnor spelar spel, men i mindre utsträckning. ”Jag spelar hayday, där är jag bonde och sköter om min gård och pratar om grödor o komat”, skriver en kvinna född 2004.

Engelskan genomsyrar allt

De som svarat ser ofta på engelskspråkiga serier och filmer med undertexter på originalspråk. Vanligtvis spelar man datorspel på engelska: ”Jag pratar sällan men jag skickar mest meddelanden på engelska i spelet”, skriver en man född 2004. ”Naturligtvis använder man engelska när man spelar”, berättar en man född 2003, ”alla mina internet kompisar kan bara engelska”.

När man läser och skriver är det oftast på svenska och engelska. Inflytandet från engelskan märks också i svaren. Finskan är starkast i Åboland, där man både läser böcker på finska och går på finskspråkig teater.

Dagens enorma utbud

Om vi frågar oss varför så få läser, kan vi även fråga varför så få spelar datorspel. Utbudet av olika underhållningsalternativ är stort i dag, och framför allt hela tiden tillgängligt på olika apparater. För tidigare generationer var det inte så. Man fick vänta en vecka på följande avsnitt av Lödder och den enda apparaten, tv:n, stod i vardagsrummet. Den erbjöd heller ingalunda underhållning dygnet runt. Det gjorde däremot böckerna.

Kanske är det rätt så logiskt att vissa fiktiva världar fått ge vika för nya konkurrenter. Men ett är säkert: hur de fiktiva världarna än ser ut så har de sina anhängare i större eller mindre utsträckning.

Frågelistan Mina fiktiva världar riktades primärt till svenska gymnasier. Totalt 110 personer svarade, av vilka 99 var födda 2003–2007. Av dem var 62 kvinnor, 44 män och 4 uppgav sitt kön som annat. Ett tiotal var födda 1942–1999. Svaren kom från Österbotten, Åboland och Nyland.

Text: Nelly Laitinen