Svenska litteratursällskapet i Finland > Värt att veta book series
Svenska litteratursällskapet i Finland > Värt att veta book series
Our popular science book series Värt att veta (Worth knowing) publishes research-based knowledge in an appealing format for a wide audience.
The books are only about 60 pages long, but are loaded with new words, unexpected thoughts and themes. A Värt att veta book costs only a few euros and you can read it during a train journey from Helsinki to Tampere.
“I och med den växande oron över digital manipulation och Rysslands invasion av Ukraina har olika typer av propaganda fått ny aktualitet. Ordet propaganda odlas synnerligen flitigt i medier och offentlig debatt. Men hur relateras dagens informationspåverkan till historisk krigspropaganda? Hur skiljer sig propaganda från public relations och reklam? Vilken är relationen mellan propaganda och desinformation?
Mats Bergman ger en konsis överblick över propaganda genom tiderna, allt från de begreppsliga rötterna i den katolska motreformationen till diskussioner om dagens automatiserade och deltagande propaganda. Och vi får exempel på hur propaganda utnyttjats för mångahanda syften, till exempel i finländsk mjölkpropaganda och i tobaksindustrins kampanjer. Bergman utmanar oss att reflektera över propagandans närvaro, utsikter och faror i vår tid. Är propaganda förkastligt under alla omständigheter, ett nödvändigt ont eller ett neutralt redskap som vi kan använda också för ‘goda’ ändamål?”
“Milsvida isvidder och strövande isbjörnar, en avlägsen plats höljd i mystik – det är sinnebilden av Arktis för många av oss. I själva verket är Arktis närmare än vi tror, och regionen påverkar oss alla.
I den arktiska regionen bor över fyra miljoner människor från fyrtio olika etniska grupper, däribland flera ursprungsfolk. De besitter avgörande kunskap om hur det unika ekosystemet i Arktis kan bevaras. Med temperaturer som stiger betydligt snabbare än den genomsnittliga temperaturökningen blir Arktis ett laboratorium som ger en inblick i vart planeten är på väg om ingenting görs. Samtidigt spelar Arktis en allt större roll i geopolitiken, när starka makter konkurrerar om regionens rika naturresurser såsom kritiskt viktiga mineraler.
I boken diskuteras Arktis i förhållande till förståelsen av klimatförändringen, geopolitiken, den globala ekonomin och, till syvende och sist, mänsklighetens framtid.”
“Finns nyckeln till en hållbar framtid i skogens historia? Finlands skogshistoria kantas av både framgångar och konflikter. Skogen har varit mångas levebröd och en räddare i nöden, men hur ska den egentligen användas, skötas och skyddas? Kan försörjning, fritid, naturresurser, biologisk mångfald och kolsänkor existera sida vid sida? En av skogsbrukets största utmaningar blir att tackla två helt olika tidsperspektiv: skogsindustrins pressade kvartalsekonomi och naturskogens livscykel på upp till flera hundra år.
Jan Kunnas tecknar Finlands mångsidiga skogshistoria från 1700-talets svedjebruk, tjärbränning och åkerröjning via 1800-talets sågverks- och pappersindustri, världskrig och industriellt skogsbruk fram till dagens klimatförändringar och bioekonomi.”
“Spegel, spegel på väggen där … Spegeln är en återkommande symbol inom litteratur, bildkonst och vetenskap. Den som ser sig i spegeln blir tvungen att betrakta och pröva sina tankar, motiv och handlingar, sitt sätt att leva. Människor speglar sig också i varandra, i naturen och i den omgivande kulturen.
I Speglingar utforskar Sari Kivistö och Sami Pihlström hur språket, litteraturen och konsten reflekterar våra tankar och idéer. De visar hur spegeln som metafor vävs in i myter, sagor och populärkultur, och får symboliska och moraliska dimensioner. Framför allt ger de en inblick i hur den moderna filosofin laborerar med spegelmotivet för att göra relationen mellan oss själva och världen begriplig.”
“Vad skiljer en kvantdator från en superdator? Och vad har Schrödingers katt med kvantmekanik att göra? Kvantdatorerna är på god väg att revolutionera vår vardag. I framtiden kommer de att kunna utföra oerhört komplicerade beräkningar ofattbart snabbt. Med kvantdatorernas kraft är det möjligt att vi lyckas lösa gäckande gåtor, till exempel vad som händer i solceller eller i den komplexa hjärnan.
Mikael Johansson förklarar med konkreta exempel hur kvantmekaniken, som bygger på de grundläggande fysikaliska lagarna, fungerar. Han reflekterar också över framtida utmaningar och etiska aspekter. Vad får man räkna, och vinner fördelarna över nackdelarna?”
“Vad handlar våra mardrömmar om och varför drömmer vi? Under nattens mörka timmar kryper ofta stress, världskriser och skräckseriernas bleka vampyrer in i våra drömmar. Ända sedan antiken har man trott sig veta varför: mardrömmar bottnar i en ångestfylld kropp eller själ. Mardrömmar har också förknippats med gudomliga budskap, bestraffningar och förvarningar. Den olycksbådande maran, ett andeväsen känt för att paralysera både människor och husdjur, levde länge kvar i folktron. I skönlitteratur, dikt och film ger mardrömmar uttryck för känslor och skapar den rätta, kusliga stämningen.
Kaarina Koski och Kirsi Kanerva utforskar mardrömmarnas historia och ger exempel ur aktuell kulturforskning, psykologi och insamlade drömberättelser.”
Mats Bergman is Professor of Media and Communication at the University of Helsinki and Associate Professor of Philosophy and Communication. Bergman’s research examines issues of media ethics, communication philosophy and propaganda.
Image: Antti Rintala/SLS
Mikael Johansson, Associate Professor at the University of Helsinki, has been researching and lecturing on quantum mechanical effects in chemistry and biochemistry for over twenty years. At the IT Centre for Science, CSC, he combines supercomputers and quantum computers with a science revolution in mind, a job that at first glance may seem like pure science fiction.
Image: Antti Rintala/SLS
PhD Alexandra Middleton is a researcher at the Oulu Business School at the University of Oulu. She specialises in sustainable development in the Arctic region and has researched issues such as climate change accountability, demography, human capital and innovation in the Arctic.
Image: Antti Rintala/SLS
Sari Kivistö, Professor of Literature Studies at Tampere University, specialises in Latin literature, literary history and classical traditions. Sami Pihlström, Professor of Philosophy of Religion at the University of Helsinki, has written several books on pragmatism, ethics, metaphysics, philosophical anthropology and philosophy of religion.
Image: Antti Rintala/SLS
Associate Professor Kirsi Kanerva is a cultural historian specialising in Nordic cultural history and the history of mentality. Associate Professor Kaarina Koski is a folklorist with a special interest in folklore and folk tales, death and contemporary folk traditions on the web.
Image: Suvi Elo/SLS
Jan Kunnas is a University Researcher in Forest Policy at the University of Eastern Finland, Department of Forest Sciences. He holds a doctorate from the European University Institute in Florence and is a Associate Professor in environmental history. Kunnas has researched the use of Finland’s forests from a variety of perspectives, with a particular focus on how to draw on history to create a better future.
Image: Roni Rekomaa/SLS