L. L. Lauréns fond

Fondens räntor skulle användas för att täcka tryckningskostnader för litteratursällskapets skrifter.

Assessor Lorentz Otto Laurén (1860–1936) skapade fonden till minne av sin far, skriftställaren och rektorn Ludvig Leonard Laurén. Ludvig Leonard Laurén var en mycket bildad person efter grundliga universitetsstudier i språk, humanistiska ämnen och teologi. Trots att han aldrig avlade akademisk examen blev han prästvigd, utan att någonsin utöva yrket. I stället ägnade han sig åt lärarbanan, författarskap och journalistik. Som lärare avancerade han till rektor för Wasa gymnasium (senare lyceum). Som journalist var han i två repriser ansvarig redaktör för Wasabladet och som författare skrev han både läroböcker, dikter och historiker.

Sonen Lorentz Otto föddes som mellanbarn i en syskonskara på fem. Han avlade allmän rättsexamen, antogs som auskultant vid Vasa hovrätt och erhöll titeln vicehäradshövding 1869. Hovrätten tjänande han sedan under tre decennier som registrator och förlänades assessors titel i samband med sin pensionering vid 70 års ålder. Otto Laurén karaktäriserades som en plikttrogen och samvetsgrann finländsk ämbetsman. Hans intressen anknöt till fosterländska och kulturella frågor på svenska, vilket också dokumenterades i hans testamente.

Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.