Marika Tandefelt

Finländsk svenska från medeltid till 1860

Öppna:

I den femte volymen i bokserien anläggs språkvetenskapliga, historiska, litteraturvetenskapliga och pedagogiska perspektiv på hur ett skriftsamhälle på svenska växer fram i Finland. Kyrkliga och administrativa texter skrevs av ett fåtal, men när läs- och skrivkunnigheten spreds i befolkningen skapades allt fler texter såväl av nyttoskäl som för nöjes skull. Nya genrer tillkom och en viss normering av skriftspråket blev nödvändig, vilket i sin tur så småningom påverkade talspråket. På avstånd från Sverige, i en ny politisk situation efter 1809, förändrades svenskans position och början till en trekamp mellan svenskan, finskan och ryskan kan skönjas.

Innehållsförteckning

Marika Tandefelt: Finländsk svenska från medeltid till 1860
Jennica Thylin-Klaus & Helena Holm-Cüzdan: Skriftlig produktion på svenska i Finland från medeltiden till 1860
Eljas Orrman: Historiska källor till studiet av det svenska språket i Finland från medeltid till 1600-tal
Lars Wollin: Jöns Budde – Finlands förste litteratör
Jennica Thylin-Klaus: Stadsskrivare på 1600-talet
Charlotta af Hällström-Reijonen & Jennica Thylin-Klaus: Akademiskt skrivande i 1700-talets Åbo
Ann-Marie Ivars: 1700-talssvenska i Finland – i ljuset av Pehr Kalms brev till C. F. Mennander
Kerstin Thelander och Henrika Tandefelt: Språklig variation i en östnyländsk adelsfrökens dagbok 1799–1801
Charlotta af Hällström-Reijonen: Om J.L. Runebergs finlandismer
Charlotta af Hällström-Reijonen: Diakrona jämförelser mellan svenskan i Finland och Sverige
Charlotta af Hällström-Reijonen: Finländsk standardsvenska
Christer Kuvaja: Språkkontakt och tvåspråkighet i 1700- och 1800-talens Finland
Marika Tandefelt: Viborg − en mix av språk och kulturer
Kaisa Häkkinen: Svenska lånord i finskan
Max Engman: Storfurstendömets tre språk