Äntligen verkade coronapandemin ge vika och världen kunde bli som vanligt igen. Men plötsligt kom nästa kris, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och i media byttes läkare och virologer ut mot militärer och utrikespolitiska experter. Svaren på SLS frågelistor om kriget och Nato vittnar om både oro och solidaritet.
Reaktioner, följder, aktioner och framtidstro var nyckelorden i frågelistan Krig i Ukraina. Krig i Europa som SLS arkiv sände ut strax efter krigsutbrottet. Utmärkande för tankarna i frågelistsvaren är känslan av otrygghet. Dels anar man att kriget kommer att få stora följder internationellt, dels är man orolig för den egna nationella säkerheten. Under den första tiden följde många intensivt med all medierapportering, men insåg också så småningom att det i längden är ohållbart.
De flesta fick information om krigsutbrottet den 24 februari genast på morgonen via radions nyheter eller någon nyhetswebbsida. Kriget var det stora samtalsämnet med extra nyhetssändningar och presskonferenser.
Reagerade på nyheterna att sitta framför datorn/mobilen hela dagen och följa med händelserna främst via Twitter. Kunde helt enkelt inte slita mig loss från maskinen. Såg videon och bilder direkt från krigshändelser i Ukraina och det såg inte bra ut, men lyckligtvis lyckades inte Ryssland ta Ukraina enligt planerna.
Internet och sociala medier har fört med sig ett nytt sätt att på avstånd uppleva vad som händer, i realtid. Det finns ingen redaktion som bedömer vad som är för uppskakande för att visas. Kriget kommer rakt in i telefonen för alla som vill se det.
Solidaritet
Varje dag pågår det krig någonstans i världen, men nu kändes det annorlunda. Det handlade om ett grannland till Ryssland, i likhet med Finland. Det var kvinnor, barn, åldringar och husdjur som flydde. Männen blev till stor del kvar i Ukraina.
Många skriver att de vid sidan av bestörtning och ilska också upplevde en glädje över den solidaritet och vilja att hjälpa som genast uppstod.
Med tacksamhet har jag följt med vårt lands hjälpinsatser och solidaritetshandlingar! Har inte gjort annat själv än donerat pengar till Röda Korset och Unicef. Jag känner människor som öppnat sina hem och är full av beundran för alla dem som konkret hjälper.
Kriget eskalerade vecka för vecka samtidigt som den akuta oron i Finland långsamt avtog. Fokus låg på Ukraina och ingen mobilisering uppkom vid gränserna till Rysslands övriga grannländer. På sätt och vis kändes det som en lättnad men krigets verklighet gav också upphov till hopplöshet.
Jag har försökt fundera ut hur jag kunde bidra till att hjälpa de tusentals ukrainska flyktingar som kommer oxå till Finland. Råkar ha några ukrainska bekanta som är fullt sysselsatta med olika insamlingar och med att organisera allt möjligt för kommande flyktingar. Gör en liten insats med att hjälpa till där, men det är så oändligt lite jämfört med den enorma krissituation som människor lever i.
Nato nästa
Även om finländarnas vardag inte nämnvärt påverkades skulle Finlands geopolitiska ställning förändras som en följd av Rysslands anfallskrig. Den 17 maj lämnade Finland, tillsammans med Sverige, in sin ansökan om medlemskap i Nato.
Också den här historiska händelsen gick SLS arkiv in för att dokumentera och sände samma vecka ut frågelistan Finland och Nato – nu skrivs historia. Jämfört med de kommentarer som frågelistan om kriget i Ukraina resulterade i är tankarna om Finland och Nato mer nyanserade, det fanns nu några månaders perspektiv på krigstillståndet i Europa. Beskrivningarna och resonemangen är längre, och de innehåller analyser och speglar eftertanke.
En av frågorna handlade om den egna beredskapen i en krissituation. Redan under pandemin hade myndigheterna uppmanat alla medborgare att ha ett förråd av förnödenheter hemma. Nu talades det även om att cyberattacker kan drabba Finland som en följd av Natoansökan. I samband med frågan om beredskap skriver några också om sina flyktplaner.
Min första instinkt skulle nog vara att försöka ta mig från Helsingfors hem till min familj i Österbotten. Helsingfors är antagligen den största måltavlan, så Österbotten känns på det sättet mycket mer säkert. Hos min familj skulle jag också mer få känslan av att jag inte är ensam ansvarig för min överlevnad, eftersom jag där är mer av ett barn. Här är jag vuxen. I något skede kanske jag skulle försöka fly landet, om inte fosterländskheten skulle kicka in och jag bestämde mig för att jag hellre dör på min egen mark som mina släktingar har krigat för att jag ska kunna få bo på, än att leva som flykting utan någonting i ett främmande land.
Kris föder kris
Under 2020-talet har flera oförutsedda händelser påverkat vårt samhälle. En pandemi, ett anfallskrig i Europa och en Natoansökan följde slag på slag. De äldsta minns andra världskriget, de medelålders kalla krigets kärnvapenhot. De lugna åren i vår del av världen blev en parentes. Just nu är de höga elpriserna på allas läppar. Det är 50 år sedan oljekrisen på 1970-talet och vi står inför en vinter som kan bli kall och dyr. Vår nästa frågelista handlar därför om den pågående energikrisen. Vad gör du för att spara energi?
Text: Yrsa Lindqvist, förste arkivarie