Finlandssvensk klubbfotboll är högaktuellt för etnologen Katarzyna Herd. Hon forskar som bäst om hur den finlandssvenska klubbfotbollen kom igång i slutet av 1800-talet, hur supporterkulturen inom klubbarna ser ut och hur klubbarna arbetar i dag. Sin forskning gör hon som SLS-forskare anställd vid Åbo Akademi, men hon är bosatt i Malmö, och på grund av coronapandemin har hon blivit tvungen att revidera sina planer en aning.
IFK-rörelsen
En av de ingångar som Katarzyna Herd har för att studera finlandssvensk fotboll är IFK-rörelsen. Hon undersöker hur IFK-klubbarna i Finland grundades, men också hur de fungerar i dag.
Hela rörelsen har sin grund i en ungdomstidning, Kamraten, som utkom i Sverige 1893–1911. Ett par ynglingar hade ett upprop i tidningen 1895 om att de ville grunda en IF Kamraterna, och redan samma år grundades den första föreningen.
– De började komma som svampar ur jorden runt omkring i Sverige. Och år 1897 kom det ett brev från några ynglingar i Finland som gillade idén och undrade om de också kunde ha en IFK. Svaret var ”Ja, självklart”.
Redan 1897 grundades bland annat IFK Uleåborg och senare samma år IFK Helsingfors.
I sin undersökning om finlandssvenska IFK har Katarzyna Herd tillgång till en bred palett av äldre material: protokoll, tidningsartiklar, korrespondens kring bland annat vänskaps och träningsmatcher, årsböcker…
– De var jättesnabba att ha årsböcker. IFK Helsingfors hade en efter ett år. Och redan ett par decennier senare har man en lite nostalgisk tillbakablick på 1800-talet. Det är också intressant.
När Herd besökte IFK Helsingfors kansli fick hon fria händer att gräva i ett gammalt arkivskåp, och där hittade hon en hel del intressant material.
Men Herd kommer inte att uppehålla sig bara kring IFK-rörelsens tidiga skeden i Finland. Hon vill också se hur man i dag använder historier från klubbarnas tidigare skeden för att bygga upp en berättelse om klubbarna, bland annat inom supporterskaran. Det här har ingen skrivit om förut.
Fotbollsvitsar och damfotboll
Herd har också gått igenom dagstidningar i Nationalbibliotekets digitala samlingar för att se hur mycket och vad man skrev om fotboll i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det har visat sig att den svenskspråkiga pressen i Finland var relativt tidigt ute med att skriva om fotboll. Speciellt överraskad är Herd över att tidningar till och med hade vitsar som anspelade på fotboll.
– En hade ”Hvarjehanda” som rubrik, och ”Trängande göromål”: Advokaten säger: ”Om någon frågar efter mig i eftermiddag, så säg att jag blivit bortkallad för mycket trängande göromål.” Och kontorsgossen säger: ”Ja”. En halv timme senare, främlingen: ”Är herr Kvill hemma?” Kontorsgossen: ”Nej, han har blivit kallad till fotbollsklubben för mycket trängande göromål.”
Den är här vitsen är från 1896, vilket enligt Herd är mycket tidigt. Tidningen kunde alltså redan då utgå från att läsarna var införstådda med sporten och kunde tolka vitsen på rätt sätt.
Den moderna fotbollen uppkom i internatskolorna i England i mitten av 1800-talet, men först ett par decennier senare blev den mer utbredd där. Till Norden kom den först i slutet av 1800-talet. Herd ser i sin studie på hur den relativt nya sporten togs upp i den svenskspråkiga pressen kring sekelskiftet 1900.
Också damfotbollen förekommer i det pressmaterial som Herd har tittat på. Redan i mitten av 1890-talet finns två krönikor som på ett självklart sätt refererar till damfotboll i England. Den ena är skriven i moraliskt indignerad ton, där skribenten förfasar sig över vart samhället är på väg när kvinnor vill spela fotboll.
– Men den andra texten är lite annorlunda. Den säger ”oj, oj, oj nu finns det damfotboll i England”, och ger många detaljer om fotbollskläder – att de har shorts, att de har stickade mössor, att de har långa strumpor.
– Det är lite som en exotisk nyhet, men samtidigt nämner den Lady Florence Dixie som klubbens direktör. Hon var en väldigt viktig figur när det gällde feminism och kvinnofrågor, hon gjorde massor, reste mycket, var krigskorrespondent och hon försökte skapa mer frihet för kvinnorna. Och fotboll och idrott var en del i detta. Så även om den här artikeln är lite ”åh, vad skojigt”, så kopplar de ganska starkt till tidig feminism, som också kom via idrotten.
In på fotbollen genom en slump
Katarzyna Herd har avlagt sin magisterexamen i engelska vid Jyväskylä universitet och sin doktorsexamen i etnologi vid Lunds universitet. Däremellan hann hon med en extra magisterexamen i kulturanalys i Lund. Det var i samband med studierna i kulturanalys som hon av en slump kom in på forskning om fotbolls- och supporterkultur.
– Man skulle ha en praktik eller ett projekt på tio veckor med någon organisation utanför universitetet. Och det var bara Malmö FF som sa ja till mig.
Praktiken på Malmö FF resulterade i en rapport om hur föreningen skulle få med supportrar av icke-svensk bakgrund. Fotbollen öppnade nya perspektiv för Herd och småningom ledde det till att hon skrev sin doktorsavhandling om fotbollskulturen och supportrarna inom några svenska fotbollsklubbar, ”We can make new history here”. Rituals of producing history in Swedish football clubs (2018).
Sedan november 2019 innehar Kasia Herd en ettårig befattning som SLS-forskare i etnologi vid Åbo Akademi. Projektet handlar om både historia och nutid inom några finlandssvenska fotbollsklubbar: Helsingfors IFK, FF Jaro i Jakobstad och IFK Mariehamn. Hon inledde sitt fältarbete med intervjuer och arkivstudier i Helsingfors i början av året.
– Sedan kom corona. Jag var redan bokad att åka till Mariehamn, men det blev inte av, och Jakobstad blev inte heller av, så jag var tvungen att tänka om lite.
Nu koncentrerar sig Herd alltså på fotbollens tidiga historia i Finland, men hon hyser förhoppningar om att kunna göra åtminstone en del av det planerade fältarbetet i Jakobstad och Mariehamn senare i höst. Förutom intervjuer med både personer som arbetar för klubbarna och med supportrar ämnar hon också bekanta sig med klubbarnas arkiv.
– De har arkiv i både Jakobstad och Mariehamn. De har egna material, som skulle vara väldigt spännande att se.
Tidig supporterkultur
I det pressmaterial som Herd arbetar med nu har hon också hittat tidiga tecken på supporterkultur.
– Jag har ett exempel på en väldigt emotionell krönika från 1915, som är väldigt modern till stilen. Skribenten använder många utropstecken och undrar om det finns ett bättre spel i hela världen: ”nehej, det är det bästa som finns!”
– Han fokuserar på en match mellan Tor från Lovisa och Akilles från Borgå. Han skriver hur bra spelarna var och hur oerhört spännande matchen var. Det är laddat med känslor och han är så positiv till detta. Det är det enda exemplet som var så emotionellt, men det är som man skulle kunna skriva nu: ”Jag älskar dem, jag älskar fotboll!”
Herd har också gjort en del jämförelser mellan finskspråkiga och svenskspråkiga tidningar i Nationalbibliotekets digitala samlingar. Och hon tycker sig se en liten skillnad i inställningen till fotbollen.
– Min känsla efter en snabb läsning är att de på finska var mer försiktiga till fotboll, medan svenska källor både i Sverige och i Finland är lite mer positiva och entusiastiska. De började också tidigare skriva om fotboll i den svenska pressen.
Kring sekelskiftet var fotbollen fortfarande en ny sport och det fanns inga större problem inom den. Det fanns ett slags nyhetens behag över sporten.
– Men sen börjande man prata om skador, man började prata om moralen, och diskussionen om klass kom in. Man började prata om arbetarklass som kommer med och spelar. Vad betyder det, blir det bråk? I Sverige hade man problem med publiken redan omkring 1910 och diskuterade om att stänga matcherna för publik, för det var så mycket oroligheter, som att de jagade domaren och försökte slå spelare för att de spelade för dåligt.
– Min känsla är att när den finska pressen började skriva mer om fotboll fanns det redan problem. Man ser redan att det inte är bara skoj och lek, utan att det kan vara mer allvarligt.
Fler artiklar under arbete
Katarzyna Herd kommer att publicera sina forskningsresultat i en rad artiklar. IFK-rörelsen skriver hon om till den internationella tidskriften Soccer & Society, som kommer att ha ett skandinaviskt specialnummer 2021. Artikeln om hur den tidiga fotbollen presenterades i finlandssvensk press har Herd redan lämnat in till tidskriften Idrott, historia och samhället. En tredje artikel, som hon skriver för Ethnologia Scandinavica, har ett lite bredare perspektiv än fotbollen:
– Den handlar om hur man presenterar och hänvisar till Finland i idrottsrelaterade källor i Sverige.
En viktig källa är tidningen Nordiskt Idrottslif, som utkom varje vecka. Men också här kommer Herd in på IFK-rörelsen och tidningen Kamraten. Tidningen publicerade reportage om IFK-utbyte när ungdomar från Sverige gjorde resor i idrottens tecken till Finland vice versa. Och att tidningen hade många prenumeranter i Finland syntes också i innehållet.
– Det kommer regelbundet brev från skolungdomar i Finland, från Åbo, Uleåborg, Helsingfors, Viborg och Tammerfors.
Text: Nina Edgren-Henrichson