Sociologen Saga Rosenström har nyligen inlett arbetet med sin doktorsavhandling där hon ska undersöka hur flyktingarbetet i Nagu fungerade 2015–2016. Nagu och flyktingmottagandet där blev mycket omskrivet i pressen i samband med flyktingkrisen i Europa hösten 2015, när också Finland fick ta emot ca 30 000 flyktingar främst från krishärdarna i Mellanöstern. Ösamhället Nagu med sina drygt tusen fast bosatta invånare i Åbolands skärgård fick ta emot hundra av de nyanlända.
– Jag har reagerat på att det har skrivits mycket om invandringen till Närpes, som också är en liten svenskspråkig kommun, medan det skrivits ytterst lite vetenskapligt om nyanlända i Nagu och jag tyckte att det också förtjänar sin forskning.
Rosenström nämner att sociologen Östen Wahlbeck har skrivit en vetenskaplig artikel om Nagu, där han undersöker ansvarsfördelningen mellan kommun, stat och frivilligorganisationer i samband med flyktingmottagningen. Rosenström har därför valt att studera det som har kommit att kallas Nagumodellen.
– Naguborna förklarar modellen så är att de inkluderade de nyanlända i sin normala verksamhet. Det handlade inte nödvändigtvis om att skapa ny verksamhet, utan de tog dem med i sina stickklubbar, sin zumba eller frivilliga brandkåren och så vidare.
Annorlunda start
Saga Rosenström är en av forskarna i det SLS-finansierade projektet Svenskfinlands nya konturer – identitet, disidentifikation och solidaritet i möten med intima ”andra” och doktorand i sociologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Hon inledde sina doktorandstudier mitt under pandemin, och det har av nödtvång präglat hennes första år på forskarbanan. Projektmedlemmarna har till exempel kunnat träffas fysiskt bara en gång, och det var utomhus. Annars har de hållit alla projektmöten på Zoom.
Men Rosenström tycker ändå inte att hennes forskning har fördröjts, även om det ibland har varit både svårt och tungt att sitta hemma och inte kunna gå till universitetet. Under det första halvåret läste hon in sig på tidigare forskning, metod och teori, och under sommaren har hon intervjuat informanter.
Intervjuer med nyckelpersoner
Rosenström har hittills intervjuat ca 15 Nagubor om deras upplevelser och erfarenheter i samband med flyktingmottagningen. Som sommar-Nagubo har hon haft lätt att komma i kontakt med informanter och intervjuerna har hon kunnat göra utomhus.
– I början var jag lite försiktig och började med sådana som jag känner, som grannar. Men sedan har det gått vidare med snöbollsmetoden och jag tror att jag har talat med de flesta nyckelpersonerna nu.
Hon ska också intervjua anställda inom Pargas stad och personer som var aktiva inom Röda korset, men det har fått vänta till efter semesterperioden.
Utöver intervjuerna med volontärer och representanter för kommunen och hjälporganisationerna kommer Rosenström att analysera pressmaterial. Tillsvidare har hon samlat in ca 100 artiklar som skrevs om Nagu 2015–2016 och ännu har hon inte gått igenom alla medier hon har tänkt ha med.
Rosenström fokuserar sin forskning på Naguborna. Hon är intresserad av hur inkluderingen enligt Nagumodellen fungerade och hur Naguborna upplevde mötet med de ”andra”, det vill säga de nyanlända.
– Jag har ju ännu inte analyserat någonting, men informanterna säger att modellen satte Nagu på kartan. Eller så säger de att Nagu absolut skulle göra samma sak igen och att alla borde lära sig av Nagu.
– Men en del säger också att det här är en sådan sak som man gör bara en gång i livet. Det här var en stor grej men det händer inte igen.
Nagubornas syn på Nynaguborna
Det var det lokala hotellet Strandbo som blev tillfällig bostad för de familjer på sammanlagt 100 personer som placerades i Nagu. Tanken var från början att de skulle stanna där bara ett halvt år och sedan slussas vidare. När bussarna kom och skulle föra dem till andra flyktingförläggningar i landet motsatte sig Naguborna det.
– Det här var traumatiskt för alla, och alla kommer ihåg det här som en jättesorglig dag när bussarna kom. Det låter i deras berättelser som att det här var ganska dramatiskt i stunden. Och de lyckades stoppa en av bussarna och inkvartera en del av familjerna i Nagu temporärt i väntan på asyl.
Nu bor endast två av familjerna kvar i Nagu. De andra har flyttat bort på grund av arbete och skola. Huruvida Rosenström kommer att försöka få tag på dem som flyttat bort är oklart, men de som stannat kvar planerar hon att intervjua.
– Jag kommer att försöka tala med dem, men jag har inte haft det som prioritet, eftersom mitt fokus har varit på hur händelserna förändrade Nagu och hur de har påverkat Naguborna.
Gränsöverskridande identitet
Teoretiskt vill Rosenström undersöka hur etniciteten uppfattas under sådana förhållanden som uppstod i Nagu 2015. Här använder hon sig bland annat av två forskare, Rogers Brubaker och Andreas Wimmer, som båda skriver om gränsöverskridande etnicitet.
– Jag valde det här perspektivet för det gjordes en stor grej av det att de som kom till Nagu var Nynagubor eller Strandboare. Man talade inte om dem som flyktingar, asylsökande eller utlänningar, utan att de är en del av Nagu nu.
Odinsoldater och vikingar tände forskargnistan
Saga Rosenström skrev sin magisteravhandling om finska kvinnor som konverterat till islam och intresserade sig redan då för etnicitet och genus. Forskarkarriären var inte ett självklart val för Saga Rosenström när hon blev magister 2019, men hon fick jobb som forskningsassistent inom projektet Border Crises in Two Languages vid Svenska social- och kommunalhögskolan, och det gav mersmak.
Detta projekt, som fortfarande pågår, tar sig också an händelserna hösten 2015. Rosenström deltog under sin tid som forskningsassistent i att skriva en artikel om Soldiers of Odin, som har publicerats i den franska tidskriften Nordiques.
En annan sak som bidrog till att tända forskargnistan var konferensen The ”Great White North”?, som ordnades vid Helsingfors universitet i augusti 2019. Där höll Rosenström tillsammans med arkeologen Barbora Žiačková en presentation om bilden av vikingar i dag.
– Vi talade om genus och vikingar, om hur maskulin vikingabilden i dag är och var kvinnor passar in i den. Det har funnits ett stort intresse för det ämnet, antagligen för att det är interdisciplinärt – vi har varit hemskt förvånade över det.
Intresset har lett till att Saga Rosenström och Barbora Žiačková har publicerat en populärvetenskaplig artikel, ”Pop culture, Vikings and historic Nordic gender equality?”, i webbtidskriften nordics.info, som ges ut vid Århus universitet.
Nu har det här, som aldrig var tänkt att bli någonting större, blivit ett eget litet projekt om den moderna synen på vikingar, hur de används i marknadsföring och hur också högerextrema grupper använder dem.
– Det är en rolig grej, för den passar så mitt mellan Barboras och mina intressen.
Text: Nina Edgren-Henrichson