Det SLS-finansierade forskningsprojektet Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi har åren 2016–2020 beskrivit vardagen i svenskt språkbad (se faktaruta nedan) med hjälp av material som berör elever, lärare och familjer. Projektgruppen har samlat in forskningsmaterial via intervjuer, enkäter, gruppdiskussioner, dagböcker, teckningar, fotografier och observationer för att mångsidigt undersöka de olika språkliga val och praktiker som aktörerna i språkbad är med om och skapar varje dag. Enligt forskarna visar projektresultaten att det i språkbad ges många olika möjligheter till dagliga språkmöten som berikar vardagen för de berörda parterna.
Projektets mål har varit att beskriva bakomliggande faktorer och värderingar på samhälls-, familje- och individnivå som inverkar på efterfrågan och utbud av svenskt språkbad och liknande flerspråkiga undervisningsmöjligheter. Som ett av Finlands äldsta omfattande undervisningsprogram på två språk har språkbad bevisats fungera väl, och det har föreslagits (bl.a. i Nationalspråksstrategin 2012) att antalet språkbadsklasser med fördel kunde utökas i Finland.
Fokus på språkmöten och växelverkan
Eftersom tidigare språkbadsforskning främst undersökt språkbadselevers färdigheter och lärares undervisningssätt ville projektforskarna ställa helt nya frågor om vilka typer av språkmöten som svenskt språkbad skapar i sin omgivning, som oftast starkt domineras av finskan. Vidare var forskarna intresserade av att se hur det svenska språkbadet i Finland interagerar med sin omgivning i jämförelse med andra länders språkbadsundervisning. Av denna orsak inkluderades också material från Irland och Kanada i en del av analyserna. Även språkbadselevers språkliga praktiker jämfördes med elever som går i en annan typ av flerspråkig undervisning (Europaskolan). Projektets upplägg är nytt för språkbadsforskningen i Finland men också unikt internationellt.
I sina analyser av materialet har projektgruppens medlemmar undersökt hur vardagen med svenskt språkbad påverkar tre olika målgrupper; familjer, lärare och elever.
Många skäl till att välja språkbad
I en enkät som besvarades av drygt 350 vårdnadshavare med barn i språkbad bekräftades tidigare resultat som visat att föräldrar i Finland väljer språkbad eftersom de anser att barnen har nytta av de språkkunskaper som språkbadet ger. Många föräldrar lyfte också fram att de önskade att barnen via språkbadet skulle få en positiv attityd gentemot svenskan, språkinlärning i allmänhet och olika kulturer. En del föräldrar valde dessutom svenskt språkbad för att svenskan funnits i familjen eller släkten tidigare.
En intressant tudelning bland föräldrarna fanns i svaren på frågan om de, ifall det varit möjligt, skulle ha föredragit språkbad i engelska framom i svenska. Att engelskan är ett världsspråk gavs å ena sidan som argument för engelskan, men å andra sidan betonades att svenskan är att föredra eftersom barnen ändå lär sig engelska både utanför skolan och genom den språkundervisning de får i svenskt språkbad.
Barnen hämtar språket med sig
I intervjuer med språkbadsfamiljer och språkbadselever i Finland framgår det klart att det är barnen som för in språkbadsspråket i familjen. I familjevardagen syns språkbadsspråket genom att både föräldrar och barn ibland växlar till det för att skämta eller krydda vardagspratet, i diskussioner där man inte vill innefatta t.ex. yngre syskon, när barnen sjunger eller gör läxorna och använder skolrelaterade ord på språkbadsspråket. Barnen har i många fall hobbyer på språkbadsspråket och kamrater med vilka de pratar språkbadsspråket. Resultaten pekar på att det finns en önskan i många språkbadsfamiljer att föra in språkbadsspråket och kulturen i familjevardagen. Intervjuer med elever på Irland visar att deltagande i språkbad ökar användningen av det iriska språket bland familjemedlemmarna, också i de fall där språkbadsspråket redan finns i hemmet.
Även lärarens vardag är tvåspråkig
Projektforskarna fann vidare att verksamma lärare i svenskt språkbad fungerar mycket tvåspråkigt i sitt arbete även om de har svenska som huvudsakligt undervisningsspråk. Kommunikationen med språkbadsbarnens föräldrar sker på finska. Oberoende av sin egen språkliga bakgrund behöver lärarna därför förberedas för den tvåspråkiga vardagen i språkbad. Till den tvåspråkiga vardagen hör enligt språkbadslärarna också att de via sitt arbete kan stödja svenskan i skolgemenskapen och främja positiva attityder till språkinlärning i samhället.
Forskningen visade också att lärare i svenskt språkbad på olika stadier har mycket varierande förkunskaper om språkbad. Vissa lärare har inte känt till språkbad innan de började arbeta i språkbad, medan andra i sin grundutbildning till lärare eller genom fortbildning har deltagit i studier som berör ämnet.
Lärarstuderande efterlyser mer fokus på språkbad i utbildningen
I projektet jämfördes språkbadsklasslärarstuderande med verksamma språkbadsklasslärare för att få reda på om det fanns skillnader i fråga om vad som känns viktigt i studierna med tanke på yrket som språkbadslärare. Resultaten visar att språkbadsklasslärarstuderande betonar de allmänna pedagogiska studierna medan de verksamma lärarna lyfter fram studier i språkbad och flerspråkighet. I gruppdiskussioner med verksamma språkbadsklasslärare framkom att socialiseringen till språkbadslärare främst sker i yrket, och slutsatsen var att klasslärarutbildningen utan språkbadsspecialisering, som många av dem gått, inte förbereder tillräckligt för språkbadsläraryrket.
Språkbadet öppnar dörrar till mer än bara svenska
Projektresultaten som berör språkbadselevernas vardag i Finland visar att många barn och ungdomar som går i språkbad gärna och regelbundet använder språkbadsspråket också i sin vardag utanför skolan, till exempel i samband med hobbyer, på sociala medier och på semesterresor med familjen. För eleverna i svenskt språkbad har svenskan också öppnat dörren till skandinaviskt umgänge då de använder sina kunskaper för att läsa bloggar på norska och för att umgås live på norska i samband med onlinespelande. I likhet med andra ungdomar använder också språkbadseleverna engelska regelbundet i sin vardag medan de övriga främmande språk de läser främst används då de gör läxor. För eleverna i iriskt språkbad finns det däremot färre möjligheter att använda språkbadsspråket utanför skolan och hemmet, men eleverna visar intresse för att använda språket i mån av möjlighet också i samband med hobbyer.
Språkbadseleverna i Finland växlar dagligen mellan flera språk då de får skolundervisning i vissa ämnen på svenska, i andra ämnen på finska och utöver detta även studerar 1-3 främmande språk. Det har gett dem en beredskap att agera obehindrat på flera språk och att anpassa sitt språkbruk till samtalspartnerns språkval. En jämförande studie med elever i Europaskolan tyder på att detta flerspråkiga beteende är gemensamt för elever som går flerspråkiga utbildningar.
Sammanfattningsvis tyder projektresultaten på att de typer av två- och flerspråkiga möten som skapas i språkbad med fördel kan fungera som inspiration också för all annan undervisning där man önskar arbeta för större kontakt mellan olika språk i skolan.
Projektgruppen bakom Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi består av forskare från Åbo Akademi och Jyväskylä universitet. Projektet har letts av Siv Björklund, professor i språkbad vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Övriga projektmedlemmar är Karita Mård-Miettinen, professor i tillämpad lingvistik vid Jyväskylä universitet samt doktoranderna FM Sanna Pakarinen, Jyväskylä universitet, och PeM Annika Peltoniemi, Åbo Akademi.
SPRÅKBAD I SVENSKA
- Ett undervisningsprogram där språket tillägnas genom meningsfull och naturlig kommunikation.
- Riktar sig till barn som inte har svenska som hemspråk och som har en stark finska.
- Inledningsvis sker all verksamhet på språkbadsspråket men i skolan sker en del av undervisningen även på finska.
- Undervisning på språkbadsspråket ska utgöra minst 50% av den totala undervisningen.
- Språkbadet inleds i småbarnspedagogiken eller alternativt i förskolan och fortgår under hela den grundläggande utbildningen.
- Språkbadslärarna har kompetens i två eller flera språk men undervisar samma elever i regel endast på ett språk.
- Språkbadsspråket ses både som ett mål och medel för lärandet.
Text: Siv Björklund