Holger Frykenstedts stipendiefond sporrar magisterstuderande i arbetet med sina avhandlingar och är ett trevligt ekonomiskt tillägg i vardagen. Det säger Miranda Eklund och Henrietta Lindgren, som båda tilldelades stipendiet på 2 000 euro år 2020. Stipendiet kan sökas för arbetet med en magisteravhandling som behandlar kulturen i Finland, svenskt 1700-tal eller svensk romantik.
Ansökan och studieskedet
Både Henrietta Lindgren och Miranda Eklund har studerat vid Åbo Akademi, Lindgren nordisk historia och Eklund litteraturvetenskap. De var i olika skeden av sina magisterstudier när de beviljades stipendiet, och det var också på olika sätt som de fick veta om möjligheten att söka det.
– Initiativet till att söka kom faktiskt från min handledare. Hon tog personlig kontakt med mig och sade att det här stipendiet kan vara gynnsamt för dig och passar ihop med ditt tema i gradun. Det var riktigt i skrivandets inledningsskede, sent i augusti eller början av september, och sedan beviljades jag stipendiet någon månad senare, berättar Lindgren.
En förutsättning för att få stipendiet är att avhandlingsämnet är godkänt.
– Jag fick veta att det här stipendiet fanns att söka när jag kollade SLS hemsida. Som studerande håller man ju hela tiden koll på diverse stipendier för att kunna söka vid rätt tidpunkt. Jag var i slutskedet av mina studier och hade de flesta av mina magisterkurser avklarade och det enda som var kvar var egentligen min magisteravhandling, säger Eklund.
Barnuppfostrans idéhistoria på 1700-talet och modern dialektmusik från Närpes
Tematiskt hör Lindgrens och Eklunds magisteravhandlingar, åtminstone delvis, hemma inom olika delar av stipendiefondens tre ämnesområden.
– Man kan ju motivera att avhandlingen skulle höra hemma lite på alla områdena, huvudsakligen 1700-talet, men sen var jag lite inne på romantiken, och mitt geografiska område var Sverige och därmed också Finland, menar Lindgren.
Lindgrens magisteravhandling Uppfostrans paradoxer. Uppfattningar om barn och uppfostran i Barnaboken (1780) (2021) är en idéhistorisk studie i barnuppfostran.
– Jag var nyfiken på hur synen på barn och fostran tog sig uttryck kring sent 1700-tal. Jag studerade en ABC-bok som publicerades 1780 av samfundet Pro Fide, som då var verksamt i Sverige. Jag var nyfiken på hurdana uppfostringsmetoder man kunde hitta i den här boken. Man kunde till exempel se vilken roll religionen hade i fostran, och vilka genusroller som kom fram.
Miranda Eklund skrev sin magisteravhandling i litteraturvetenskap om musikern Rickard Eklund. Avhandlingen har titeln Toner av förändring: Rickard Eklunds dialektsånger som samhällskommentar på albumet 1. (ätt) (2021).
– Området som min magisteravhandling anknyter till är kulturen i Finland, för Rickard Eklund är en dialektmusiker som kommer från Närpes. Han skriver sina låtar på Närpesdialekt. I min avhandling undersökte jag hans texter utgående från ett samhällsperspektiv, så jag undersökte hur han kommenterar samhället i sin musik, säger Eklund.
I avhandlingen behandlar Eklund delvis också svåra och tunga ämnen i Rickard Eklunds texter.
– Jag utgick från lite olika frågeställningar, t.ex. MeToo-kampanjen, tystnadskultur bland män, Hbtqi+-frågor, psykisk ohälsa, mental dysfori, suicid och samkönat giftermål, hur allt det här syntes i hans texter.
Stipendiets inverkan på studierna
Eklund och Lindgren anser att stipendiet inverkade positivt på deras studier.
– Jag tänker absolut att det gav en sorts motivation, en liten boost att jobba vidare. Stipendiet blev en sorts bekräftelse på att jag var på rätt väg. Och så var det förstås trevligt att få 2 000 euro, säger Lindgren med ett skratt.
Eklund är inne på samma spår.
– Jag blev förstås jätteglad och tacksam över att få ett stipendium. Det var någonting som behövdes för att få i gång avhandlingsprocessen på riktigt, det sporrade mig och jag blev mer motiverad att faktiskt fortsätta. Så behövde jag inte oroa mig för att pengarna plötsligt skulle ta slut, utan jag kunde fokusera på att skriva avhandlingen i stället för att behöva ha flera jobb vid sidan av avhandlingsskrivandet.
Holger Frykenstedts stipendiefond
- Fondens ändamål är att med stipendium gynna förtjänstfulla studerande inom ämnena finsk kultur, svenskt 1700-tal eller svensk romantik. Stipendierna utlyses varje år i september.
- Professor h.c., filosofie jubeldoktor Holger Frykenstedt (1911–2003) testamenterade merparten av sin förmögenhet till SLS och Finlands Akademi. Båda fick ett lika stort belopp.
- Holger Frykenstedt studerade teoretisk filosofi och litteraturhistoria i Stockholm. Han blev filosofie doktor med en uppmärksammad avhandling om P. D. A. Atterbom vid dåvarande Stockholms högskola 1951. Han utnämndes till docent och fick senare en personlig forskartjänst.
- Det var på sin forskarbana som Frykenstedt knöt kontakter till framstående finländska intellektuella. Som ordförande för Svenska Humanistiska Förbundet 1975–1990 gjorde han en stark insats för att föra de båda grannländernas kulturliv närmare varandra.
- Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.
Text: Samuel Brander