Vad händer när en språklig minoritet ställs inför den eskalerande fascismen i Europa? I antologin Finlandssvensk antifascism granskar elva forskare den brokiga grupp som gjorde politiskt motstånd på 1920–1950-talet, deras motiv och hur de gick till väga för att väcka opinion.
– En sak som slagit mig under arbetet med den här boken är att antifascism inte bara handlar om vilka konkreta åtgärder man får till stånd – även om det är viktigt – utan också om att vittna inför historien. Att motstånd formulerades på svenska i Finland, om det så var i form av essäer, debattinlägg, aktioner eller poesi, betyder att fascismen aldrig var den enda vägen, och det är en insikt att bära med sig också i dag, säger Ylva Perera, som tillsammans med Anders Ahlbäck och Matias Kaihovirta är bokens redaktörer.
En central fråga i antologin är: Vilken betydelse fick fascismen som upplevt hot mot det svenska i Finland? De svenskspråkiga stod kluvna inför högerextremismens frammarsch i Europa och hemma i Finland, trots att minoriteternas framtid såg mörk ut i de länder där fascisterna kom till makten.
I Finlandssvensk antifascism lyfter författarna fram dem som på olika sätt mobiliserade till motstånd. Godsägaren Ernst von Born, socialisten Gudrun Mörne och dramatikern Hagar Olsson hade, tyckte i alla fall de själva, inte mycket gemensamt i fråga om politiska åsikter. Men liksom många andra svenskspråkiga ur olika samhällsskikt och politiska läger trädde de fram som sin tids antifascister.
Genom kritisk nyhetsrapportering, politiska pamfletter, revyer och essäer ville man väcka den allmänna opinionen mot den framväxande fascismen. De antifascistiska protesterna pågick i dagspressen, partipolitiken, skönlitteraturen och skolungdomsrörelsen. Samtidigt blottade antifascismen splittringen och gränsdragningarna mellan höger och vänster, överklass och underklass, manligt och kvinnligt, svenskt och finskt i mellankrigstidens Finland.
I boken medverkar: Anders Ahlbäck, Kasper Braskén, Ainur Elmgren, Matias Kaihovirta, Judith Meurer-Bongardt, Stefan Nygård, Ylva Perera, Aapo Roselius, Henrika Tandefelt, Holger Weiss och Anders Westerlund. Boken bygger på forskningsprojektet Den finlandssvenska antifascismen (2019–2022).
Recensionsexemplar och intervjuförfrågningar: Hanna Riska, försäljningsansvarig, hanna.riska@sls.fi eller +358 40 558 2096.
Finlandssvensk antifascism
Politik, debatt och litteratur 1920–1950
Red. Anders Ahlbäck, Matias Kaihovirta & Ylva Perera
ISBN 978-951-583-656-4, häftad, illustrerad, cirkapris 25 euro
Läs e-boken gratis på sls.fi
Utges i Sverige i samarbete med Appell Förlag
